Reflektioner, Sydostasien

Sydostasien – Check!

Av David

Vi gör den här resan för att få perspektiv på saker samtidigt som vi lär oss nytt. För min del betyder det att ta tillfället i akt att tänka till lite kring länderna vi besöker, livet på vift och livet i stort.

Nästan fem månader senare börjar vi nu avrunda vår tid i Sydostasien, en spännande region som i mångt och mycket påminner om vårt hem Europa.

Det som slår mig allra mest är faktiskt hur pass öppna alla är för främlingar. Detta till skillnad från Ostasien där det märktes extremt tydligt att vi var och betraktades som annorlunda. Jag tror det finns två anledningar till detta. För det första var i princip hela Sydostasien ockuperat av västmakterna i hundratals år och för det andra är det en enda kontinentalmassa med massor av folkrörelser i alla tider. Den här exponeringen mot andra människor tror jag har gjort Sydostasiaterna vana vid utlänningar. Ungefär samma mekanismer är i spel i Europa också, där man lever tätt inpå andra folk, kulturer och språk.

Precis som hemma där vi har EU är de flesta länderna här förbundna i den överstatliga organisationen ASEAN. ASEAN verkar ge länderna ett sätt att komma överens och jag får i alla fall intrycket av att befolkningarna hyser stor ömsesidig respekt för varandra. Tillsammans försöker man kontra Kinas växande inflytande och som nästan en miljard människor har man en hel del tyngd. Ibland tar jag mig tid att läsa den singaporianska motsvarigheten till The New York Times eller Dagens Nyheter, där det ofta skrivs om just de integrations- och samarbetsinitiativ som sluts genom ASEAN. På sikt har de till exempel en ambition att gå över till en gemensam valuta, precis som länderna i kontinentala Europa har gjort.

De som känner mig vet att jag gillar data. Diagrammet visar fördelningen av våra 20 veckor i regionen. En vecka är cirka 5% och en månad således strax över 20%. Länderna är ordnade efter vistelsetid och visas inte i kronologisk ordning. Vän av ordning ser att jag har utelämnat Singapore ovan. Detta eftersom jag kategoriserar Singapore som en del av Ostasien på grund av deras gemensamma historia och kultur. Vidare inkluderar jag Brunei i Malaysia och Östtimor i Indonesien av samma skäl.

Något förenklat kan man säga att vi lärde oss om ländernas historia och kultur i och runt städerna Bangkok, Yangon, Vientiane, Hanoi, Ho Chi Minh, Phnom Penh, Siem Reap, Kuala Lumpur och Jakarta. Detta medan vi fick uppleva skog och hav på öarna Koh Samui, Cat Ba, Borneo, Palawan, Bali, Gili Air och Timor. Tidsmässigt lade vi ungefär lika mycket tid på historia och kultur som på skog och hav. På så vis kunde vi båda bli nöjda. Jag är en badkruka och city boy medan Maria har något oförklarlig besatthet av att promenera över risfält och snorkla i vatten med koraller.

Samtidigt har vi samlat på oss några ovärderliga upplevelser. Jag vet inte om jag ska klassa dem som dåliga eller nyttiga, men det är i alla fall ovärderliga. Topp tre i ordning:

  1. Vi paddlade tvåmanskajak alldeles för långt i El Nido och på vägen tillbaka var havet oroligt och vinden hade vänt. Vi blev tvungna att ta skydd bland några klippor och åt lite bröd vi hade tagit med som nödproviant för att orka ta oss tillbaka innan det blev mörkt.
  2. I Yangon blev vi tipsade om att besöka ett propagandamuseum från när militären bekämpade drogmissbruket. Vi var helt ensamma i en byggnad stor som NK-huset i Stockholm där den största sevärdheten var de duvor som byggt bo i utställningen och bajsade på golven.
  3. En taxichaufför i Bangkok blev aggressiv och skrek att han skulle slänga av oss mitt på motorvägen för vi tyckte att han tog en omväg med en massa tullar för att tjäna mer pengar.

Men alla upplevelser var inte stärkande som de ovan, utan vi har också haft det bekvämt och bra ibland:

  • Mil från närmaste civilisation på Koh Samui hyrde vi en liten stuga en månad och gjorde inte mycket mer än att åka mellan marknaden och stranden på vår lilla motorcykel.
  • I Ho Chi Minhs japanska område åt vi lunch och middag på restauranger av världsklass och åt ramen, sushi och yakiniku vi inte ens hade kunnat drömma om i Japan för en spottstyver.
  • Under vår vecka på Gili Air fick vi frukost serverad på vår altan på morgonen, promenerade runt ön kring lunchtid och åt middag på stranden till kanske världens vackraste solnedgång med Bali i förgrunden.

Efter vår andra vecka på Bali drar vi vidare till Timor där vi avslutar den största och kanske mest exotiska delen av vår resa – för att återvända till den utvecklade världen i Australien och Nya Zealand.

Från vår balkong på Bali

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *