Reflektioner, Sydostasien

Japan i Vietnam

Av David

Vi gör den här resan för att få perspektiv på saker samtidigt som vi lär oss nytt. För min del betyder det att ta tillfället i akt att tänka till lite kring länderna vi besöker, livet på vift och livet i stort.

Det har varit spännande i Vietnam. Våra två veckor här påminner mycket om första gången vi reste till andra sidan jordklotet tillsammans, när vi åkte till Japan första gången för snart två år sedan. Vilket är intressant, för Vietnam är egentligen inte alls som Japan. Men jag tror jag vet varför det känns som det gör. För det första reser vi runt med lagom tid på varje plats och blandar storstäder med mindre orter och vila. För det andra har vi mer eller mindre varit i Japan den senaste veckan i Ho Chi Minh City (HCMC), eftersom vi bor precis utanför det japanska ghettot ”Little Japan”. Det talas japanska på gatorna, menyerna är på japanska och maten är som i Japan, bara lite roligare. Ibland har vi inte ens kommit iväg till den ”riktiga” staden, för vi fastnade bland japanska restauranger och pubar från förmiddag till kväll.

Av någon anledning tycker Maria om att ta foton på mig bakifrån. Här traskar vi lättsamt ned längs godtycklig gata i Hanoi. Just den här lilla promenaden var osedvanligt enkel faktiskt, men ibland kunde det vara nära på omöjligt att ta sig fram för all trafik.

Vi har också fått lite mer tid tillsammans igen sedan vi lämnade Thailand. Schemat var späckat både i Myanmar, Laos och under vår första vecka i Vietnam. Till detta kämpade vi med magsjuka och bökiga städer och allmänt resedravel som tar tid. I HCMC har vi fått några kvällar och dagar extra att diskutera igen, inspirerade av att vara i Japan i Vietnam. Jag har nog inte förstått betydelsen av vår allra första resa egentligen förrän nu, men polletten trillade ner här. Vi drömde om resan i över ett år och planerade lika länge innan vi äntligen kom iväg. Vi kunde inte språket, förstod inte kulturen och visste egentligen väldigt lite om landet i stort.

Vi föll för hur annorlunda allting var och att vi i princip behövde lära oss så mycket på nytt. För två år sedan visste vi inte vad det innebar att bo på Ryokan, att bada Onsen och att spela bort alla pengarna på Akihabara. Idag vet vi allt om ramen, udon, tempura, okonomiyaki, kobebiff, sushi, sashimi och yakiniku. Att få vara här och kunna äta på restauranger som japaner säger är det bästa utanför Japan, varje kväll för en spottstyver, är nästan ren lycka för oss. Känslan, maten och människorna i den här delen av staden tar oss tillbaka till när vi började gå utanför vår komfortzon och möta främmande kulturer.

Allting är mindre i Little Japan. Här står Maria i trappuppgången i huset vi bor. Hennes höfter nästan precis slickar väggarna. Hissen är inte rymligare.

Men kanske ännu viktigare är att staden faktiskt är trevlig. I Hanoi riskerade vi livet större delen av tiden utanför vårt kalla och mörka lilla rum, krälande fram bland mopeder, bilar och skoputsare på gatorna. I Cat Ba höll vi om varandra under två täcken om natten för det fanns ingen värme och vintern är kall i norra Vietnam. Då hade vi varit ute och paddlat kajak i samma kyla en hel dag. Här däremot kan vi faktiskt gå på promenad, vi fryser inte och alla sevärdheter ligger inom bekväma avstånd hemifrån. Även om vi känner varandra ganska väl efter snart sex månader på tu man hand och sju år tillsammans totalt, så fick vi här ärliga möjligheter att ta oss tid till bara varandra.

Både jag och Maria är faktiskt lite ledsna över att åka vidare. Lite påverkade av att vi passerade halva resan för ungefär tre veckor sedan är vi nog. Precis som när vi var iväg förra gången till de asiatiska tigrarna under sex veckor, så är det när man passerar hälften som man förstår att äventyret kommer att ta slut.

Från Little Japan, Ho Chi Minh City

1 reaktion till “Japan i Vietnam”

  1. Tien säger:

    Kul! Var i Saigon för 3 veckor sen men missade Little Japan helt! Hoppas ni har det bra där borta!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *