Oceanien, Reflektioner, Sydostasien

Då var vi färdiga!

Av Maria

Vi gör den här resan för att få perspektiv på saker samtidigt som vi lär oss nytt. För min del betyder det att ta tillfället i akt att tänka till lite kring länderna vi besöker, livet på vift och livet i stort.

Idag är det två dagar kvar tills sabbatsåret når sitt slut och det är med gråten i halsen jag påbörjar mitt sista blogginlägg. Det kändes som en evig resa som aldrig skulle ta slut när vi gav oss iväg. Under 9 månader har vi besökt cirka 20 länder (jag skriver cirka för att David kommer klaga på min definition av ”land”) och långt fler städer och kulturer än så. Vi har haft både roliga och jobbiga stunder men det finns nog ingenting jag ångrar eller skulle gjort annorlunda. Eventuellt skulle jag inte ha tillåtit Davids tighta budget som legat som ett moln över oss vissa dagar, men den är också något som vi ofta skrattat åt, experimenterat med och gjort oss mer medvetna.

En tight budget har inneburit stunder som denna. Kall havregrynsgröt på parkbänkar runt om i städer. Här håller David på att kräkas på grund av grötens konsistens, något som inte syns på bilden.

De senaste veckorna har vi haft mycket tid på varje plats och därmed bra med tid för reflektion kring våra månader på vift. Det är inte helt enkelt att få ned en reflektion för en över 9 månader lång resa som blivit en slags vardag. Många brukar fråga ”vad var bäst då?” och ”vad gjorde ni då?”, men det tycker jag vi täckt in ganska bra genom andra inlägg och medier. I det här inlägget tänkte jag därför fokusera på det lite mer fluffiga.

Det kanske låter klyschigt men jag har utvecklats mer på de här 9 månaderna än mina 4 år i arbetslivet. De år som jag spenderade i arbetslivet innan vi åkte iväg kantades av stress och konkurrens. Särskilt min första tid i revision gav mig ångest och sömnproblem som följd av bokslutspressen. Efter våra månader på vift känner jag mig starkare, öppnare och modigare än någonsin och det finns inte mycket som skrämmer mig längre. När jag tänker tillbaka på det, så var jag förhållandevis rädd och inskränkt som person faktiskt. Jag trodde inte det fanns någonting vettigt i Asien överhuvudtaget. Nu vet jag massor om nästan precis alla länder i den här delen av världen och är inte rädd för att resa i princip någonstans.

Något som slagit mig nu när vi rest i Australien och Nya Zeeland är hur lite nytt jag lärt mig i förhållande till våra äventyr i länder som Kambodja, Myanmar och Indonesien. Kontrasten blev särskilt påtaglig när vi anlände till Darwin från Dili. Det fanns trottoarer, bilarna stannade för oss och alla byggnader var vackra. Det är så enkelt att resa i utvecklande länder. Det finns fungerande busslinjer och inte bara ombyggda truckar som kör helt till synes oplanerat och mat ska tillagas efter någon typ av hygienstandard. Därtill är kulturchocken minimal i jämförelse. Idag undrar jag varför man ens ska turista i rika länder alls. Det är ju som hemma och därmed inte värt flygresan, pengarna och utsläppen de medför.

Såhär ser vardagen ut i många delar av världen. Man bor i ruckel med skräp överallt och går runt på gatorna på dagarna. För oss är det är inte bekvämt att resa runt men mycket viktigt att se hur  människor lever.

Detta är särskilt intressant eftersom jag själv för 2 år sedan aldrig i mitt liv skulle överväga att resa utanför västvärlden. Asien och Afrika var som stora svarta fläckar på världskartan för mig. Även om Davids inpressande av ”konstiga” länder i planeringen gav oss ångest vid ett antal tillfällen så har just de läskigaste platserna varit de mest givande att besöka. Nästan inga platser i världen är faktiskt farliga på riktigt.

Utöver detta har jag också ofta kommit att tänka på hur annorlunda vi tänkt kring klockslag och veckodagar jämfört med när vi arbetade. Hur opåverkade vi varit av vad klockan är och vilken dag det varit. Häromdagen var jag och David, som många andra dagar, ute och promenerade en eftermiddag i Auckland. Vi märkte en stor skillnad i stämningen på stan jämfört med dagen innan. Något som vi inte upplevt på länge. Människor satt på uteserveringar, de skrattade och umgicks med varandra och verkade så mycket lyckligare än dagen innan när vi var ute och promenerade. David frågade mig vad det var för dag och vi båda insåg snabbt varför alla var så lyckliga, det var ju fredag!

Ingen av oss har haft fredagskänslor sedan vi slutade våra arbeten, varje dag har bara varit en ny dag. När vi arbetade, var vi däremot oerhört fokuserade på klockslag och veckodagar. För mig var varje dag en dag mot helgen och jag älskade fredagar. När klockan närmade sig 16 på fredagseftermiddagen hade jag en lyckonivå på 10 av 10. Detta lyckorus brukade hålla i sig till förmiddagen på söndagen då den klassiska söndagsångesten började smyga sig på. Då gick lyckonivån ner till mer vanliga nivåer, kring 4, och bestod i det resten av veckan tills nästa fredag kom och allt började om igen. Nu, har min lyckonivå nog legat kring 7 i snitt varje dag. Jag har mer sällan upplevt 10:or, men ännu mer sällan upplevt 4:or. Så det kan ha varit värt att offra några 10:or för att nå en högre lycka i snitt.

Vi har gjort så mycket konstiga saker och testat på mycket nytt. På de flesta platser försöker vi ta till oss kulturen genom att bland annat gå på matlagningskurser. Här tillagas en lunch i Ho Chi Minh och som vanligt fick David beröm för hur duktig han var i köket.

Självklart är det varken hållbart eller önskvärt att vara på resande fot hela livet. Det finns vissa bloggare som reser runt i åratal och det vet jag att inte är något för mig. Att ha ett arbete är en del av livet och det ska det vara. Men jag ser lite annorlunda på arbetslivet idag än före vår resa. Tidigare föll jag lätt för social press. Som att ha en viss typ av karriär eller att arbeta på ett visst sätt. Det senaste året har lärt mig vad som är viktigt för mig och i förlängningen vilket typ av arbete som jag trivs med. På så sätt tror jag att arbetslivet kommer att vara så mycket trevligare när jag kommer tillbaka till det.

Allt som allt är jag fantastiskt nöjd med vår tid på vift och kunde inte önskat mig en bättre resa eller resepartner. Förhoppningsvis kommer vi att få med oss våra erfarenheter och perspektiv hem så de kan fortsätta hjälpa oss i livet och våra kommande projekt.

Tack och hej från vår lilla stuga i ett soligt Auckland

Oceanien, Reseekonomi

Ekonomisk Rapport – Nya Zeeland

Av David

Ända sedan jag var student har jag fört daglig loggbok över alla mina intäkter och kostnader. Tiden då jag och Maria reser är inget undantag och vi tror det kan vara en bra idé att dela med oss vad det faktiskt kostar att resa, så fler kanske inser att det inte behöver vara alltför dyrt.

Sista landet, sista budgetdagarna! Efter Australien kom vi till Nya Zeeland nästan tusen kronor under budget sedan vi lämnade Sverige, vilket vi aldrig trodde skulle hända. Det betyder däremot inte att vi för den sakens skull skulle tillåta oss att ta på spenderbyxorna, vilket gjorde Nya Zeeland till en riktig utmaning. Precis som i Australien är prisnivån hög, samtidigt som vi inte alltid har haft bra matlagningsmöjligheter. 13 av 19 dagar hade vi som bäst mikrovågsugn och en vattenkokare, till skillnad från Australien där vi hade hela kök 11 av 15 dagar. Efter att verkligen ha ansträngt oss lyckades vi allt till trotts nätt och jämt balansera budgeten.

Sedan vi lämnade Sydney höll vi mest till i de mindre städerna Queenstown och Wellington och kringliggande skogsstråk. Jag trodde vi skulle komma till en ganska stor stad när vi anlände till Auckland, men det visade sig att det bara fanns en gata värd namnet!

Flyg

Nya Zeeland är ett ganska litet land, men det lönar sig fortfarande ofta att flyga. Särskilt om man ska ta sig mellan den norra och den södra ön. För att ens komma hit fick vi flyga från Sydney, vilket vi faktiskt gjorde med det riktiga flygbolaget Air New Zeeland. Efter dussinet flyg med snuskbilliga bolag kände jag verkligen skillnaden. Man fick något att dricka ombord och hade lite marginal till sätet framför till knäna. Dessutom fick vi ta med vårt bagage ombord utan gnäll och kunde dricka champagne i loungen på flygplatsen. Detta till 4 090 kr för oss båda, vilket är en del pengar. Inom Nya Zeeland var det budgetflyg igen som tog oss från Queenstown till Wellington för 1 214 kr och från Wellington till Auckland för 501 kr. Då fick vi köpa till incheckad bagage och packa om våra väskor på de två sistnämna. Slutnotan hamnade på 5 805 kr för flygen i Nya Zeeland.

Boende

Vi spenderade 19 nätter i Nya Zeeland. Precis som i Australien var det en utmaning att få ned kostnaden för boendet till de cirka 500 kr per natt jag hade allokerat. Dessutom är det lurigt, för väljer man något väldigt billigt kan det innebära extra kostnader för transport och mat eftersom butiker kan ligga långt bort och matlagningsmöjligheterna kan vara dåliga. Vi löste det genom att bo på hostell i Queenstown, medan vi bodde i en hustillbyggnad i Wellington och hos en tant i ett Attefallshus i Auckland.  Totalt kom vi att spendera 9 241 kr fördelade enligt:

  • 5 nätter på hostell i Queenstown för 3 395 kr, eller 679 kr per natt
  • 7 nätter genom AirBnB i Wellington för 3 378 kr, eller 483 kr per natt
  • 7 nätter genom AirBnB i Auckland för 2 468 kr, eller 353 kr per natt

Queenstown sticker ut som särskilt dyrt eftersom det är en turiststad med mängder av besökare. På många sätt kändes det mer som t.ex. El Nido i Filippinerna där det lokala livet har fått ge vika för en enorm turistström. Boenden var dyra och restaurangerna var sådär ytligt nischade som de kan vara på turistorter. Boendena vi hade i Wellington och Auckland låg en bit utanför städerna, men det fanns bussar och vi orkade för det mesta gå till och från städerna.

Vad vi ser här är en mycket intelligent ingenjörslösning av min fru som försöker tillaga potatis i ugn. Ugnsdörren stängde sig nämligen inte riktigt och maten blev aldrig klar, så hon barrikaderade upp den med en soppborste, en hink och en stol. Även om våra boenden på AirBnB generellt har varit fantastiska, så finns det oftast någon liten defekt.

Tittar man på det rent generellt så har vi faktiskt varit mest nöjda med AirBnB överlag, jämfört med hostell och hotell. Det kostar i regel inte mycket mer än ett hostell, men man får så mycket mer för pengarna och får se en stad från en helt annat perspektiv än man hade annars. Samtidigt kommer man ofta sin värd ganska nära, vilket är trevligt.

Dagskassor

Vår dagskassa under resan i Oceanien är 300 kr per dag. Våra dagskassor ska täcka in allting som inte är flyg eller boende. Jag förstår inte varför vi har samma kassa i Oceanien som i Sydostasien faktiskt.

Det var en tuff kamp att hålla budget i Nya Zeeland, särskilt eftersom vi bara hade vettiga matlagningsmöjligheter på ett av våra boenden. Här äter vi på golvet på vårt lilla rum på hostellet i Queenstown. Just den här gången hade det varit länge sedan vi åt ordentligt med kött och det kändes när vi satte tänderna i kycklingen.

Vi fick verkligen kämpa i Nya Zeeland med dagskassorna. Mycket eftersom vi bara hade mikro och vattenkokare på våra rum i Queenstown och Auckland. I Wellington hade vi ett fullfjädrat kök och kunde laga det billigaste vi kunde komma på – pasta med sås. I övrigt försökte vi hitta billig lunch på luncherbjudande, för att sedan köpa med färdigmat på vägen hem som vi värmde i mikron. Under vår sista vecka låg vi dessutom några hundralappar back och började experimentera med havregrynsgröt och apelsin till lunch. Till sist landade vi på 5 740 kr, varav mat utgjorde 4 805 kr, transport 886 kr och nöje 49 kr. Detta var 40 kr över budget.

Några dagar in i vår vistelse i Wellington fick vi de extremt positiva nyheterna att jag fick ett verkligt drömstipendium för mina kommande studier i Paris. Vi har kämpat så pass hårt för att ha så mycket marginaler som möjligt inför två ganska magra år till, men det här förändrade allting. Jag personligen tyckte inte det skulle förändra vårt beteende det minsta, men Maria började visa tydliga tecken på budgetutmattning. Även om vi i slutändan höll oss till budgeten, så minskade vår motivation helt klart i och med detta.

Att promenera i skogarna runt Queenstown och Wellington var både gratis och gav god motion! Även om det ofta var kallt och blött…

Diverse

Det säger sig självt att vi inte skulle ha råd med något som helst roligt inom den ordinarie budgeten. Eftersom Maria hade kämpat med att få ned kostnaden för utflykterna i Australien var det inte mer än rätt att hon fick hitta på något roligt här. För 369 kr i Queenstown och 929 kronor i Auckland åkte vi på vinutflykter till vingårdar och smakade på vin! Anledningen till att det var så dyrt i Auckland var att vi var tvungna att ta en båt till en egen ö, medan vi i Queenstown kunde ta oss till vingårdarna med lokala bussar. Dessutom var själva vinprovningarna bra mycket dyrare i Auckland. I kostnaden inkluderade jag även en flaska vin och en liten ost att avnjuta hemma vid vardera tillfället.

Sammanfattning

Slår man ihop flyg, boende, dagskassor och diverse landar man på 22 084 kr för våra 19 nätter. Precis som i Australien var detta så lågt man kan komma kostnadsmässigt innan det börjar bli besvärligt, så jag skulle egentligen rekommendera den som kommer hit att lägga på ett antal hundralappar per dag. Detta för att bo lite närmare städerna och ta tillvara på utbudet av restauranger och pubar. Vi reser ganska långsamt och har tid till det mesta, men är man här kortare och vill trycka in mer aktiviteter behöver man budgetera både för dem och för att man inte hinner handla och laga sin egen mat.

Från trädgården i Auckland

 

 

Oceanien, Reseekonomi

Ekonomisk Rapport – Australien

Av David

Ända sedan jag var student har jag fört daglig loggbok över alla mina intäkter och kostnader. Tiden då jag och Maria reser är inget undantag och vi tror det kan vara en bra idé att dela med oss vad det faktiskt kostar att resa, så fler kanske inser att det inte behöver vara alltför dyrt.

När vi planerade vårt år på vift var jag egentligen inte särskilt intresserad av Australien och Nya Zeeland. För mig var de mest en liten avkrok av världen som var mer eller mindre som hemma, medan för Maria har det varit en dröm i många år att få komma tillbaka och ”uppleva naturen”. Någonting jag inte förstod vad det skulle vara för något. Dessutom skulle det ju vara sjukt dyrt. Särskilt med tanke på att Maria ville åka ut till barriärrevet, åka runt i bergen och besöka vingårdar och allting. Men efter en hel del slit lyckades vi ändå få in Australien inom ramarna för vår budget, tro det eller ej.

Sydney kan mycket väl vara det första man tänker på när man tänker på Australien. Jag blev extremt positivt överraskad av hur rent och välfungerande det var, även om det var väldigt dyrt för oss efter ungefär ett halvår på billiga ställen. Tyvärr är stora delar såpass välpolerade att staden istället känns opersonlig och kosmetisk, ungefär som ett Singapore.

Flyg

Australien är ett stort land. Ett riktigt stort land. Vår första idé var att hyra en bil, eller till och med en mindre husvagn, och köra över delstater och mellan städer. Efter att ha räknat på saken insåg vi att vi skulle få lägga flera dagar på att köra och att hyra tillsammans med bensin mycket väl kan bli dyrare än en flygbiljett. Så vi kom fram till att det billigaste och snabbaste sättet att få valuta för våra pengar ändå är att flyga. Först lämnade vi Dili och tog oss till Darwin med det lokala flygbolaget Air North (det enda som trafikerar sträckan) för 2 867 kr. Eftersom vi är snåla flög vi endast med boskapsflyg inom landet, dvs. Jetstar och Tiger. Efter att ha läst att de är viktfascister beträffande handbagaget, bestämde vi oss för att köpa till en incheckad väska på de två inrikesflygen vardera. Från Darwin flög vi med Jetstar till Cairns för 2 656 kr och från Cairns flög vi vidare till Sydney för 2 167 kr. I runda slängar kostar en enkelbiljett cirka 1000 kr per person för flyg kring tvåtimmarssträcket, vilket jag tycker är ganska bra. Totalt flög vi för 7 690 kr i Australien.

Boende

Vi spenderade 15 nätter i Australien. De första 2 nätterna i Darwin, sedan 9 nätter i Cairns och till sist tryckte vi in 4 nätter i Sydney. Att hitta boenden inom vår budget var lite av en utmaning. Om vi kunde boka för 400 kr per natt i Japan och för under 300 kr per natt i Sydostasien, så såg vi ingen möjlighet att komma under 500 kr per natt i Australien. Vi hade även som mål att få tag på lägenheter eller hostell med bra matlagningsmöjligheter, vilket inte alltid var lätt. Totalt kom vårt boende att kosta 7 856 kr för 15 nätter fördelade enligt:

  • 2 nätter genom AirBnB i Darwin för 1 262 kr, eller 631 kr per natt
  • 9 nätter genom AirBnB i Cairns för 4 260 kr, eller 473 kr per natt
  • 4 nätter på Hostell i Sydney för 2 334 kr, eller 584 kr per natt

Det är lite andra priser än i tidigare inlägg… Framförallt i Darwin älskade jag lägenheten, som var stor, ren, fräsch och hade allt. Där hade vi kunnat stanna längre faktiskt. Nu var kontrasten ganska stor efter att ha varit intryckta i skabbiga hostell på Timor veckan innan, så det färgar säkert mitt intryck. Boendet i Cairns var också bra, vi hamnade lite utanför staden men det gick en billig buss som vi tog några gånger. Bottenskrapet blev hostellet i Sydney. För er som inte vet är det vinter i Australien i juni och hostellet hade ingen vidare värme. Irriterande nog fick vi rum närmast en yttervägg som hade någon typ av värmepump fastmonterad, men det var inte vårt rum den värmde i alla fall. När den snurrade gav den upphov till resonans och vibrationer som både hördes och kändes. Även om mina öronproppar blockerade ut ljudet kunde jag fortfarande känna vibrationerna i golvet och faktiskt i sängen när vi försökte sova. Tyvärr var alla anda vettiga rum bokade och vi fick stå ut under vistelsen.

Att köra bil i Australien är roligt av två anledningar. För det första kör man på fel sida av vägen och för det andra kan man ibland få ge sig ut på vägar rakt igenom regnskog!

Dagskassor

Vår dagskassa under resan i Oceanien är 300 kr per dag. Våra dagskassor ska täcka in allting som inte är flyg eller boende. Jag förstår inte varför vi har samma kassa i Oceanien som i Sydostasien faktiskt.

Vi insåg direkt att vi inte skulle ha råd med mycket mer än att leta billig mat på stormarknader och ta oss runt mestadels till fots. I Darwin och Cairns åt vi nästan uteslutande mat vi lagade själva, medan vi i Sydney försökte hitta billiga erbjudanden till lunch och åt någonting vi kunde värma på hostellet till middag. De har en hel del spännande vin och öl i Australien, vilka vi lyckades trycka in några flaskor av ändå. Vi landade på totala kostnader om 4 456 kr (44 kr under budget!) för våra 15 dagar, där mat gick på 3 581 kr och transport gick på 875 kr.

Diverse

Så pass intelligent var jag i alla fall att jag skapade en separat allokering för Marias naturupplevelser. Faktum är att jag var mycket generös och först gav ett utrymme om 10 000 kr för alla möjliga typer av utflykter i både Australien och Nya Zeeland. Efter en handpåläggning av Maria lyckades hon få ned den planerade kostanden till 5 000 kr men det landade ändå på under 3 000 kr till sist. Resterande kostnader verkade vi kunna få in i våra dagskassor. För 2 939 kr lyckades vi få in en dagsutflykt med båt (guidad såklart) till barriärrevet från Cairns, samt två dagar med hyrbil då vi körde runt i delstaten.

Att besöka lite exotiska växter, såsom det så kallade gardin-fikonträdet, är ett mycket kostnadseffektivt sätt att upptäcka Australien på! Vid trädet fanns följande beskrivning av hur det uppkom.

Sammanfattning

Slår man ihop flyg, boende, dagskassor och diverse landar man på 22 941 kr för våra 15 nätter. Exkluderat själva flygen är det 15 251 kr, dvs. cirka en tusenlapp om dagen. På sätt och vis var detta så lågt man kan komma kostnadsmässigt innan det börjar bli besvärligt, så jag skulle egentligen rekommendera den som kommer hit att lägga på ett antal hundralappar per dag. Detta för att bo lite närmare städerna och ta tillvara på utbudet av restauranger och pubar. Vi reser ganska långsamt och har tid till det mesta, men är man här kortare och vill trycka in mer aktiviteter behöver man budgetera både för dem och för att man inte hinner handla och laga sin egen mat.

Från köksbordet i Wellington